René Decartes

Posted by on Feb 3, 2016 in Filosofi | 0 comments

rene_descartesNär kyrkans auktoritet över tänkandet luckrades upp efter medeltiden, var det många som kom att tro att man kunde få kunskap om världen enbart med hjälp av förnuftet. Denna uppfattning inom filosofi är känd som rationalism och utvecklades under 1600- och 1700-talen. Den lanserades av bl. a. René Decartes som var en lysande matematisk begåvning. Decartes utgångspunkt var frågan ”Vad kan jag veta?” som följdes av hans ihärdiga sökande efter ett säkert svar. Därmed gjorde han banbrytande insatser både inom matematik och filosofi. Den frågan påverkade och stod i centrum för den västerländska filosofin i trehundra år – förnuftet kom att utgöra grunden för all kunskap.

Den filosofiska satsen René Decartes är mest känd för är – Jag tänker, alltså är jag (latin: Cogito, ergo sum). Den här satsen är att betrakta som en slutsats och vad som i korthet sammanfattas i den är följande tre stadier: Först undersökte han erfarenhet som byggde på direkta och omedelbara observationer. Sen gjorde han överväganden i form av tvivel om han kunde vara helt säker på att han inte drömde. Till sist kom han fram att det enda som han kunde vara säker på var att han var en existerande varelse som kanske inte känner sin natur och kan ha befängda uppfattningar men som är en existerande varelse som har om inte annat så åtminstone medvetna upplevelser.

Drottning Kristina av Sverige protegerade Decartes. Han tjänstgjorde vid svenska hovet som hennes privatlärare. Hans vistelse i Stockholm blev dock kort. Han dog efter fyra månader, 1650, och begravdes på Adolf Fredriks kyrkogård där han låg i 16 år innan hans kista skeppades till Paris.

Lite kuriosa om Decartes försvunna huvud och den berömde svenske kemisten Berzelius som hittade det hos en samlare kan du läsa här.

”Sunt förnuft är den vara som har störst spridning i världen, för varje människa är övertygad om att hon har gott om det.” ~ Decartes

(Visited 78 times, 1 visits today)